Härligt med ljuset:O)

Varit på en skola och jobbat med en patient idag och det är alltid trevligt om än jobbigt att få komma iväg på lite äventyr:O)

Talat med Jenny idag oc hon mådde bra och "storpojken"mår oxå bra,ska bara få till ätandet ordenligt bara.....

Man blir ju nostalgisk och minns allt det dära underbara,speciella med att få barn,dom gnyr ju tom på ett speciellt sätt......

Nu är Ellen på gymnastik,Moa är i badet och jag håller på att tvätta alla GEGGIGA kläder som blir och gör iordning inför morgondagen,sen blir det ett träningspass och sen TV!!!!!

Visst är det härligt att kvällarna nu är ljusare och vi kan längta efter sommar och sol:O)

Kram Kram

Den bästa Måndagen på länge:O)

Idag Måndagen den 30/3 så vart min kompis Jenny,MAMMA!!!!

Ja, Torkel vart ju pappa oxå förstås:O)

Med planerat kejsarsnitt så kom deras "prins",en stor gosse som enligt sms från den stolta fadern vägde 4570 gram,får väl höra mera sen....

Sedan så vart jag uppringd ikväll av Tuna 4H,Moa våran dotter sålde lotter och som alla föräldrar gör så köpte även jag,men vet ni vad????

JAG VANN 1:A PRIS!!!!!!!

En MP3 Stereo!!!!

Jag vinner aldrig,så jag vart överlycklig och dessutom så skulle jag precis köpa en stereo till mitt massagerum,så glädjen vart stor!!!!!

Nu så ska jag nöjd och glad över denna dagen snart sova,då jag inatt drömt om Jenny och vaknat från och till ,jag fattar inte varför JAG var nervös,det var ju HON som skulle få barn....

Jag tänker bara på vilket nervvrak jag kommer att vara den dagen då jag kanske får bli moster,kommer inte att vara kontaktbar på 9 månader(FNISS).....

Kramelikram

Dagen som bara gick......

Söndag ,första dagen med sommartid:O)

Barnen vaknade som vanligt tidigt och vem gick upp????

Jo,jag!!!!!

Idag så har barnen varit hos farmor och farfar och ätit pannkakor,pysslat och fått i sig en del annat oxå skulle jag kunna tänka mig:O)

Jag är så trött så jag vet inte vart jag ska ta vägen,detta är inte normalt,men efter att ha hittat ngn slags reserv så har jag fuskstädat,tvättat,tränat,lagat mat och nu återstår bara att lägga fram kläder till barnen tills imorgon,sen så är det dusch och godnatt.....

Imorgon Måndagen den 30/3 så ska min kompis Jenny och hennes kille Torkel bli föräldrar,det är ett planerat kejsarsnitt och jag kommer att tänka på dom hela dagen och imorgon så är det deras första dag som mamma och pappa,jag är så känslig så jag gråter bara jag tänker på det....

SKÄRPNING ANETTE!!!!!!

Nu så ska jag gå på bröllop på TV3,så det är väl bara att ta fram näsduken och fortsätta att gråta ett tag till......

Ni släcker väl lampan ikväll????

Om en dryg halvtimme så blir det svart här i "röda huset"i Öster Edinge,vi ska iallafall slå vårat slag för miljön....
Idag så har vi varit i Hofors och kollat på två bostäder till pappa och det första var så fint,så fint så jag var inte ens så engagerad när jag pliktskyldigast gick runt i det andra huset.....
Där kommer min älskade pappa att få det fint och framförallt så kommer det att komma besök från Edinge ofta....
Barnen är så glada att få morfar närmare och så var dom lite stolta att DOM skulle få kolla på moffas hus först och bestämma(det är ju klart att det är just DOM som bestämmer,eller hur:O)
imorgon så ska Moa på simskola och på dagen så ska vi väl inte göra ngt speciellt,det blir det som faller in,skönt att inte ha ngt planerat...
Jag ska iallafall TRÄNA,för det är några dagar sen och jag längtar efter att få svettas riktigt ordentligt(fräscht eller hur:O)
Kram på er och glöm inte att släcka...jag ska nog kolla grannarna runtikring....

Fredag i Edinge

Jaha då var det Fredag kväll och det är sååååååååååååå skönt:O)

Idag så har det varit full rulle med allt som skulle hinnas med och fixas och det bästa av allt är att jag hann ALLT!!!!!

Moa hade med sig en kompis hem efter skolan och alla barnen lekte hela eftermiddagen och hade jätteskoj...

Tog kort på dom på fikat då Moa och Tuva tävlade om vem som åt en cocosboll fortast och Ellen satt bredvid och mulade i sig bulle,det var ett glatt fikagäng...

Nu är middagen överstökat och barnen har landat i "Bompasaoffan"så nu är nedvarvningen på gång och det är så skönt...

Jag ska ta en varm dusch,tycker det är så ruggigt och kallt och sedan kolla in Lets dance och Så ska det låta,det blir flippning ikväll:O)

Kram på er och mys lugnt....

Ja må hon leva,ja må hon leva.....

Idag den 26/3 fyller en av mina abssolut bästa vänner år,nämligen Camilla(Bröderna Bus).

Önskar att jag var uppe i Ström nu och kunde ge dig en grattiskram och vara med och fira,men nu så får jag göra det här och sedan så ringer jag:O)

Kramen går till dig idag,vännen min

Vänskapens vecka

En dag när jag var ny på high school såg jag en kille från min klass, som var på väg hem från skolan. Hans namn var Kyle.
Det såg ut som om han bar på alla sina böcker. Jag tänkte:
Varför skulle någon bära hem alla sina böcker på en fredag? Han måste vara knäpp'.

Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut (fest och en fotbollsmatch med mina vänner i morgon eftermiddag) så jag ryckte på axlarna och gick vidare.
När jag gick där såg jag ett gäng ungar springa emot honom. De sprang rakt på honom, slog alla böckerna ur hans grepp och satte krokben så han landade i gruset.
Hans glasögon flög iväg, och jag såg dem landa på gräset ungefär 2 meter ifrån honom. Han tittade upp och jag såg fruktansvärd sorg i hans ögon.

Mitt hjärta blödde, så jag joggade över till honom när han kravlade runt och letade efter sina glasögon och jag såg att han grät. När jag gav honom glasögonen sa jag: 'De där killarna är töntar, de skulle ha en omgång'.
Han tittade på mig och sa: 'Tack så mycket'. Han log med hela ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet.
Jag hjälpte honom plocka upp böckerna och frågade honom var han bodde. Det visade sig att han bodde nära mig, så jag frågade honom varför jag inte hade sett honom förut. Han sa att han hade gått i privatskola tills nu. Vi pratade hela vägen hem och jag bar några av hans böcker.
Han visade sig vara en riktigt reko kille. Jag frågade honom om han ville spela fotboll med mina vänner. Han sa ja.
Vi träffades hela veckoslutet och ju mer jag lärde känna Kyle, desto mer tyckte jag om honom, och mina vänner tyckte likadant.

Det blev måndagsmorgon och där gick Kyle med sin jättehög med böcker igen. Jag stoppade honom och sa: 'Gissa om du kommer att bygga feta muskler om du ska bära den högen varenda dag'. Han bara skrattade och gav mig halva högen.

Under de följande fyra åren blev Kyle och jag allra bästa vänner. När vi skulle sluta high school började vi planera för college. Kyle bestämde sig för att läsa på Georgetown och jag skulle till Duke.
Jag visste att vi alltid skulle förbli bästa vänner, så avståndet skulle inte bli något problem. Han skulle bli läkare och jag skulle till handelsskolan och där jag hade fått ett fotbollsstipendium.

Kyle hade blivit utsedd till att hålla avskedstalet från vår klass. Jag retades med honom hela tiden och kallade honom plugghäst.
Han måste förbereda talet på examensdagen. Jag var glad att det inte var jag som skulle stå där uppe och hålla tal.

På examensdagen såg jag Kyle. Han såg verkligen bra ut. Han var en sån kille som verkligen hade hittat sig själv under high school tiden. Han hade mognat i kroppen och klädde verkligen i glasögon. Han träffade fler tjejer än jag och alla tjejerna älskade honom verkligen. Jodå, det fanns dagar när jag var avundsjuk.
I dag var en av de dagarna.

Jag kunde se att han var nervös för talet han skulle hålla. Så jag klappade till honom på ryggen och sa: 'Hej snygging, du kommer att göra bra ifrån dig!' Han tittade på mig med det där riktigt tacksamma uttrycket och log. 'Tack', sa han.

När han började, harklade han sig först och började sen prata. 'Examen är ett tillfälle att tacka alla som hjälpt dig att ta dig igenom de jobbiga åren. Dina föräldrar, dina lärare, dina syskon, kanske en tränare. Men mest av allt dina vänner.

Jag står här för att tala om för er allihop att detta att vara vän med någon är den finaste gåva du kan ge någon. Jag ska berätta en historia......

Jag kunde knappt tro mina öron när han berättade historien om den första dagen, då när vi träffades. Han hade planerat att ta sitt liv på veckoslutet.

Han berättade hur han hade städat ut sitt skåp i skolan, så hans mamma skulle slippa göra det senare, och bar på alla sina grejor på väg hem. Han tittade rakt på mig och gav mig ett litet leende. 'Som tur var, räddades jag. Min vän räddade mig från att göra det outsägbara'.

Jag hörde hela folkmassan dra efter andan, när den här vackre, populäre pojken berättade om sitt mest sårbara ögonblick. Jag såg hans mamma och pappa titta på mig och le samma tacksamma leende. Inte förrän då hade jag förstått djupet av innebörden i det leendet.

Underskatta aldrig kraften i det du gör. Med en liten gest kan du ändra en människas liv. Till det bättre eller till det sämre.