Tårarna rinner...................

Ja,här sitter då jag lite trött och mörbultad efter Tobbes 40 års fest igår.

Det var verkligen med blandade känslor jag och Anders åkte ivär igårkväll,men var fast beslutna om att det skulle bli en rolig och bra fest(och den inställningen hade alla vi som gick på detta kalas).

God mat,trevligt sällskap,många visor och vi sjöng för Tobbe och sedan så tog trubaduren över och det bjöds till dans.

Jag har aldrig känt en sån glädje och sorg samtidigt som jag gjorde igår kväll, trängde bort tankarna som kom över mig ibland att det är så sorligt att han ska ryckas bort ifrån oss alla som var där igår.

Han såg själv så ledsen ut ibland och ibland efter att han dansat så satt han och tog sig åt hjärtat och orkade inte utan var tvungen att vila.

Nu när jag sitter och skriver så känner jag en sån ilska mot livet och att det ska vara så orättvist,vad har Tobbe gjort för att förtjäna detta???
Kan ngn bara svara mig på detta,känner en frustration att man inte kan göra ngt,skulle vilja ta bort den dumma tumören och göra honom frisk!!!
Jag VET att det inte går,men jag VILL!!!!!

Jag skrev ett sms till Tobbe alldeles nyss och tackade för en trevlig fest och skrev även att jag hoppades att han oxå hade haft det kul och fick svaret:Det var UNDERBART!!!!!!!

NU är han på akuten för att hjärtat rusar på honom och att han har smärtor och domningar!!!

Men Tobbe fick den 40 års festen han vill ha,allt ifrån maten till musiken var enligt hans önskningar och på Onsdag så blir han 40 år och då ska vi dit och Gratta med barnen för dom ska köpa egna paket till sin egen FAVVO TOBBE!!!!!

NU ska jag gå och snyta mig.....